ivrig..
Dagarna går så fort..
Jag är ivrig att komma igång nu nu nu!
Men det finns fortfarande många bitar som ska falla på sin plats först.
Igår fick jag bekräftat att mitt "monster" precis kommer in i "min lokal" med ca 2 generösa centimetrar tillgodo, Såå skönt!
Jag har nämligen legat sömnlös och funderat på hur dyrt det skulle vara att öppna skyltfönstret och lyfta in det, och HUR ska man lyfta in det.. vilka firmor pysslar med sånt.. skulle det ens vara möjligt för min plånbok.. alternativt öppna en vägg.. spränga.. pressa in med våld.. eller söka ny lokal.. ja, ni hör!
Igårkväll kunde jag somna utan problem!
Sen kommer det givetvis fler sömnlösa nätter.. det är en utmaning att starta upp ett skomakeri från grunden.. Hur ska jag organisera upp allt för smidigast arbetsgång, system, vart ska maskinerna stå, alla verktyg, arbetsbord, nitar, öljetter, spik, läder osv..
och maskinerna är inte lätta att få tag på, dem är inte billiga och dem finns självklart inte i Kiruna..
Sen tänker jag mycket på min egna och kundernas hälsa.. det är viktigt med bra ventilation och utsug.. idag vet man inte riktigt vad det är för material och plaster i alla klackar och sulor som ska slipas ner och andas in :)
Och då har jag börjat tänka på gasmasker, finns det en sån som darth vader har?
Eller tänker jag helt fel nu..
nåväl, nu är det nog inte sååå länge kvar..
(hoppas jag)
Så Kiruna, om allt går vägen, har ni en skomakare i sommar!
forma till..
Jag plockade fram mina gamla Kero skor, den klassiska mjuka "blötnäbben", se så trötta dem blivit!
Jag har haft 2 par av denna modell som jag gillade, men båda har förlorat sin form extremt fort..
Jag plockade isär ett par en gång och upptäckte att den är sydd som en mockasin och saknar både bindsula och gelänk.. Man kan vika dem på mitten och lite åt alla håll.
Den saknar ju för tusan ett "skelett", så det är inte konstigt att dem blir trötta med tiden..
Jag tycker att dem är sköna, vackra och mjuka,
men nu har jag förstått varför dem inte håller mina önskemål!
(Observera, MINA önskemål, detta är min personliga åsikt om dessa skor)
Som sagt, alla fötter ser olika ut och vi trampar på olika sätt, en del pronerar eller supinerar.
Därför behöver vissa av oss skor med stabilitet!
Och tips! när dem inte används, pressa in papper i dem, så håller formen och näbben bättre ;)
Det bästa är givetvis skoblock.
Så.. jag gjorde ett försök att forma dem tillrätta..
Här är en tidigare "räddning" av samma problem och av samma modell..
Här ser man att ägarinnan av dessa, nästan trampar på marken!
Och det pga stabilitet i hela dojjan.
På dessa skor gjorde jag faktiskt en lite bredare sula, samt en Kilformad klack, för att ge dem lite mer stabilitet och på så sätt hjälpa/tvinga foten att inte hamna utanför.
bygga upp klack..
Misstänker att dessa skor använts till någon form av aktivitet
Kanske använts som broms vid några cykelturer? motorcykelkörning? aggressiv bilköring?
Ja, jag vet inte.. men dem behövde verkligen byggas upp!
Här har jag byggt upp säkert 3 cm..
Det är lite "träslöjd" över dessa jobb.. och jag gillar det!
mycket vinklar att tänka på! Rena fina linjer!
Sen på med en fin klacklapp!
och därefter färga in hela klacken..
Ja, givetvis syns denna typ av lagning, men om man kommer in med klackarna innan dem har slitits ner så mycket, blir lagningen riktigt snygg!
Jag hade kunnat slipa bort hela klacken och byggt upp allt på nytt,
mer material går ju åt, vilket är synd när jag tycker vi ska tänka på att bevara och använda det som redan fungerar! Eller hur!? :)
fina vyer från skogen..
Jag bara måste få dela med mig av min tid från skogen..
Nästan varje dag levererade till och från skolan.. Alltid från min superfina hojj..
Många dagar kom jag sent för att jag var tvungen att kliva av cykeln och nästan lägga mig ner på backen och fota allt.. Vägen hem från skolan var nog ännu värre, ofta cyklade jag till den gamla delen av byn och hängde på min sten, som under sommarn fick sällskap av kossor.
och på tal om hojj, nu får jag ju ta fram den igen, det sa mamma till mig!
Jag har en ettrig snabb liten rackare som tar sig fram överallt..
Men för längesedan fick jag en riktigt gammal smarrig damcykel, som är rätt trött..
Jag ska gå till Arnes motor med den, så att jag kan kombinera..
skomakar mig hemma..
en kille kontaktade mig för han behövde lite sy-fix på sina fina dojjor..
Jag kunde hjälpa honom med själva sömmen framtill, inga problem!
kantbandet däremot skulle få bli ett senare projekt
(när jag får tillgång och plats för min symaskin).
men jag tänkte att jag sätter dit "bara några stygn?"
..så kantbanden inte skulle bli helt förstörda och för att han skulle kunna använda dem tills jag får min maskin..
men det gick så lätt och fint och jag kom verkligen på mig själv med hur behagligt jag tycker det är att sy för hand, (så vips var hela kantbandet på sin plats)!
En skön stund.. lite meditation.. lite nollställning av tankeverksamheten.. en god gärning..
jag älskar att sy för hand.. har jag någonsinn sagt det förr? ;)
och lönsamt att göra så, förmodligen inte! men roligt och jag hoppas han blev nöjd!
Men framförallt, skorna kan användas istället för att bara ligga å vänta..
om jag får önska, så har jag snart en lokal..
studiebesök i Ami´s skomakeri..
Under min praktik månad valde jag att göra ett eget litet studiebesök till ett annat skomakeri..
detta studiebesök var bara över dagen, men det gav otroligt mycket!
Det bar av till Ami´s skomakeri som ligger i Falun.
i detta skomakeri möter du Malin (grymt fint namn måste jag ju säga) som är en glad, öppen, intresserad och lättsam skomakare!
Hon har funnits i detta skomakeri i många år och bär på gigantisk kunskap!
hennes föräldrar drev både skobutik och skomakeri, så redan som barn fick Malin både intresse och lärdom..
Ja, som 14 åring stod hon ensam och hanterade allt själv när hennes pappa hade annat att fixa!
Respekt säger jag! :)
hon har utbildat sig på en hantverkslinje och därefter gick hon en ortopedskoteknikerutbildning..
(Lååångt ord).
1989 blev hon delägare, men 1996 blev skomakeriet Malins egna.
Till sommarn har hennes liv handlat om skor i 31år!!
ibland har hon sällskap av hunden "Putte" i sitt skomakeri, precis som jag vill ha det!
Jag fick med mig många bra tips, lösningar, ideér.. olika material, knep, tillbehör mm..
Men det jag framförallt fick med mig av Malin, var glädje, pepp och mod!
Det bästa sättet att lära sig mer på, är att testa sig fram!
Tack snälla Malin att jag fick komma och hälsa på dig, du gav mig otroligt mycket, trots den korta stunden!
Och alla ni i Falun, jag hoppas ni går till Ami´s skomakeri!
Malin har många års erfarenhet och bred kunskap!
Sen är hon en glädjespridare!
skobeställning "Jenny"
dessa skor gjorde jag till en "Jenny" som gav mig fria händer till att skapa ett mönster..
Eftersom jag vill göra skor personliga, är fria händer superskojjigt!
Jag gillar dem här lite extra, då dem blev så mjuka, lugna, kvinnliga och lite antika!
dem är behagliga att se på helt enkelt.. som den här Jenny är!
dessa skor trampar förhoppningsvis omkring någonstans i Tornedalen..
Kanske i en frisörsalong?
praktik..
Hejhej!
Ja, det var längesen jag uppdaterade här..
Men, det är för att jag har vart "i rörelse" efter att jag slutat min utbildning som skomakare i skogen.
Att sluta där var jobbigt! Jag tyckte ju givetvis innerst inne att det skulle bli helt fantastiskt att komma hem igen, hem till mitt riktiga hem, familj och alla mina fina vänner!
Men när jag skulle säga ajö, brast det med stora krokodiltårar och kramar!
Givetvis blir det en omställning att flytta från skogen till "storstan", den lilla lugna platsen som var mitt hem över 1år, till den gigantiska staden Kiruna! (som iofs har vart mitt hem i 27år och är en ganska liten stad)
ok, där hör jag ju hör stört det låter, men så var det!
Det var så tråkigt att säga hejdå till alla, vi blev ju en liten "familj"..
Det var bara snabbt hem, fira jul, träffa familj och vänner, packa upp!
För att lika snabbt packa en ny väska och lämna hemmet för praktik!
Jag fick göra praktik nere i Borlänge, hos Zoila som äger Beichers skomakeri.
Under 1 månad var jag där och det var otroligt givande och lärorikt!
Välkommen till Zoila, Beichers skomakeri, i Borlänge!!
Och här har vi henne, ägarinnan, skomakaren och vår fina Zoila!
I Beichers skomakeri är det ordning & reda, det älskar jag!!!
Zoila har flera olika symaskiner och riktigt bra verktyg/maskiner att arbeta med, och ger ett fint resultat!
Och alla ni där nere i Borlänge,
jag hoppas ni lämnar in era dojjor till denna tjej, för ni kommer bli nöjda!
Tusen tack för praktiken kompis!
och tack till Mattias som fick stå ut med att inte få ha soffan och Zoila för sig själv!
Mina randsydda kängor är färdiga..
Här är dem..
och som jag i mitt tidigare inlägg sa
- En "tuff pippi långstrump" möter den "traditionella Madicken"
Naturligt, ofärgat, rått.. och gott!
Randsydda skor..
ja joråsåattehh!
Randsydda skor..
Ja, detta projekt har varit roligt, nytt, extremt svårt, tidskrävande, tungt och ett riktigt hantverk!!
Det har vart såå jäkla häftigt att få göra dessa skor och jag känner mig stolt!! :D
Mina "sista" skor för utbildningen!
I detta nu har jag bara 3 dagar kvar, eller ja, 2..
Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp dessa pjukks?
det finns så många steg och så mycket att säga och förklara,
så jag väljer att säga inga ord alls :)
Hoppas ni förstår bättre än jag, för mitt huvud är tomt nu!
Jag är så nöjd med mina skor, trots några brister och fel som jag låter bli osagda ;)
Stuket på dem här skorna är.. hmm..
En tuff pippi långstrump möter den traditionella madicken..
samt lite rått, naturligt och rejält!
Det enda dem fått är naturellt fett och därmed basta!!
ps.. bilder kommer..
lagning..
Jag har lagat ett par herrskor, som gått sönder rejält och faktiskt väldigt märkligt..
Jag skulle vilja kalla det för - En reklamation :)
hela sulan gick att smula bort och den hade släppt helt och hållet..
Först har man gjort hela skon, som är av skinn och har fina sömmar,
sedan har något "smartskaft" formgjutit en massa runtom den (av något skitmaterial) som sedan efter några gångers användning ska överraska genom att släppa helt och smulas sönder..
nästan som när en sås skär sig!?!
Sedan har man lagt på en "skrytrand" på själva skinnet, spännande lösning.. (plastranden som går runtom hela skon, som hänger jävligt löst kan man säga i detta fall)
någon gelänk fanns heller inte i skon (den som håller upp hela hålfoten)..
så en fin sko, kombinerat med dålig kvalité och kanske snabb produktion blev mitt uppdrag.
..det här är inte ok, blir upprörd jag!
Bort med rubbet
åsså på med en ny "Riktigt skrytrand" som åtminstone går in mellan bindsulan och slitsulan med sina uppkäftiga huggtänder :E
Tyvärr blir det en liten kant längstmed hela sulan, eftersom tillverkarn måste gjort sulan på så sätt att man "doppar ner" hela dojjan i ett bad med massa, vilket leder till höga fula kanter/märken runtom själva botten..
så höga kanter, som inte jag kan täcka.. bara i själva tådelen!
Men jag kan garantera att ingen kommer till att se detta, eftersom det blir en skugga just precis där ;)
Klacken valde jag att göra på detta viset, en liten kil, eftersom skon saknar gelänk.. ja, "skelett" som jag tycker man kan säga :)
Sulan är av ett material som fungerar bra även vid halkigt underlag, så dessa kan användas efter några öl påväg hem under vinterhalvåret!
som jag alltid gör, testar hur det känns..
Jag hoppas dem ska hålla och att dem ska kännas behagliga!
smycken..
Pimpa dina pjukks ;)
Skobeställning "Greta"
Har även fått göra en beställning av ett par svarta näbbskor..
dessa är till en tjej med stil, som är väldigt lekfull!
Då kändes "glada ränder" rätt, men fortfarande är dem lugna och stilrena.
Givetvis blir dem lite extra unika, eftersom ränderna är gjorda för hand!
Dem här pjukksen kommer knata runt i storstaden, Kiruna, så kanske jag får se dem en vacker dag :)
Återigen hoppas jag dem ska passa fossingarna!
Skobeställning "Ylva"
Detta är en av mina beställningar..
Bruna näbbskor av naturgarvat läder..
Dessa är till en naturlig tjej som gillar djur och att hantverka i olika former!
Hon är väldigt duktig med garn, så kanske dem får sig ett par personliga strumpor? ;)
Jag hoppas innerligt att dem ska sitta bra på dina fötter och att dem ska används och slita till sig!
Erica Huuva..
I sommar blev jag tillfrågad att hjälpa till med en fotografering för smycken..
Smycken skapade av den samiska silversmeden Erica Huuva!
Jag gav mig in i leken och fick leken tåla..
Det där med att bli fotograferad är ju läskigt, speciellt på det här viset :)
Men det var en erfarenhet!
och jag är imponerad av fotografen Lisa Kejonen, som hade tålamod och många ideer, som jag kanske inte riktigt lyckades uppfylla alla gånger..
Och givetvis av Erica som skapar så otroligt vackra smycken!
Fina julklappar kan ni hitta hos henne till era nära och kära
Foto: Lisa Kejonen
Foto: Lisa Kejonen
Jag fick behålla en superfin hårklämma, som även kan användas som brosch i stickade kläder.
Den är så fin att jag knappt vågar använda den..
stress..
Återigen har jag vart riktigt kass på att uppdatera här.. det är ju lite synd, eftersom jag har gjort en hel del..
just nu känner jag att tiden inte räcker till för mig, det stör mig, jag hatar det..
det här med att fånga dagen är väl bra, men hur tusan ska man göra det, om tiden inte räcker till?
- mamma? hur gör man?
Jag känner en enorm stress som växer och växer..
Nu har jag bara 19 (!!!!) dagar kvar av min utbildning.. hoff!!
På dessa 19 dagar har jag skobeställningar, lagningar, slutprov, randsydda skor som jag måste hinna färdigt med.. (som extrem perfektionist, är det en stor utmaning)
Sen vill jag ju hinna umgås, skratta, sjunga, dansa, lära mig spela gitarr, basta, pyssla, lägga pärlplattor, simma, göra batik av alla vita plagg jag äger, exprimentera med olika material, babbla i telefonen, vara ute och fotografera, göra en redig skogsryggsäck till en superfin stol/mes, beställa läster, sy en massa annat, göra egna skor, julpyssla, planera min framtid och bara ligga i sängen och lyssna på jävligt bra musik och känna lugn!
Nåväl, göra listor underlättar ju lite, jag älskar att stryka över mina avklarade projekt.. gärna med en svart rejäl spritpenna som gnisslar sådär äckligt när man drar strecket.. det är lycka just nu!
Joråsåatteh..
Jag ska visa ett stycke klackasko som behövde lite hjälp för några månader sen :)
oftast går vi tyvärr alldeles för länge med våra skor innan vi lämnar in dem för reparation..
klackar är oftast söndertrampade och stiftet är det enda som vi "hackar runt på"..
Ett hett tips är åxå att inte köra bil med skinnklädda klackar, det nöter som tusan
Före:
Åsså efter:
glasögon orm..
Har gjort en storstädning här i min vindsvåning..
Då fann jag ett projekt, som jag startade på i början av min tid här i skogen..
Det är ju en superfin idé tycker jag, så jag fattar verkligen inte varför jag inte gjort färdigt det..
Många av oss bär ju glasögon, så varför inte göra det till ett smycke att bära runt halsen?!
eller som bara råkar vara lite festligare att ha i handen och på bordet..
ja, eller i lådan..
Jag gillar tenn.. det är så enkelt, glittrigt, lugnt och mystiskt..
Vinterluddar..
Snart är det vinter..
eller det är ju nästan vinter nu på rikt, fast den råkar bara vara där hemma i Kiruna..
inte här i skogen..
Nu vill jag ha snö, dunjacka och krisp!!
..här är kyligt och bitigt, men snöfritt och halvdant, fast ändå vackert trots allt!
När jag tog detta foto, knakade älven nästan som i en skräckfilm, fast snällt..
Jag har gjort mig ett par vinterskor..
Dessa passar inte för slask, utan för ett iskallt, mysigt och mjukt Kiruna :)
Dem är hur mysiga, sköna, varma och gosiga som helst!
Faktsikt bland det skönaste jag haft på hovarna.. dem är så otroligt lätta och smidiga dessutom!
Så, jag är räddad för vintern tror jag..
svarta skor till käre mor..
Tjääna..
Nu är det nästan 2 månader sen jag gjorde det här.. hur gör man?
Men nu ska jag försöka uppdatera det jag inte hunnit uppdatera..
Givetvis inte i ett enda inlägg, för då blir det aaaalldeles för långt och spretigt känner jag..
men jag börjar iallafall såhär:
- Min lilla mamma har fyllt år i September och jag ville självklart ge henne ett par skor i födelsedagspresent.
Jag hade svårt att inte avslöja mig, när hon frågade vad jag höll på med i skolan.. och jag hade stor lust att be henne mäta fötterna på en massa olika sätt!!! men jag fick lita på min mage och mina egna fötter..
Jag valde att göra dem svarta eftersom mamma gillar den festliga, "kulörten", som jag säger.
sen har dem fått ett eget litet mönster på sig, för jag ville att dem skulle bli unika, precis som hon!
mönstret är mycket jag, så skorna är en blandning av oss båda.
Det bästa av allt, dem passade henne perfekt!!
Jag hoppas dem ska slitas och trampas väl
rep objekt..
Jag har gjort ett ganska tungt projekt som är värt att visa, eftersom jag blev så nöjd med resultatet!
Detta par herrskor var döda, helt döda, ja, stendöda!
Jag blev lite rädd när jag såg dem.
Detta blev ett större projekt eftersom det var så mycket som skulle fixas..
Och, jag gav en massa kärlek till dem..
Sulorna var nedslitna, klackarna likaså.. sulkanten var brusten och plastranden som binder ihop skon, var alldeles söndertorkad och äcklig.. hela skon var obrukbar.. färgen avskavd och kantbanden hade lossnat..
Här sys en ny läderrand som binder ihop allt.. innan var den gjord av äcklig plast..
Sedan byggde jag upp sulan och klacken..
här ser man verkligen hur många lager det finns under en bra sko!
Jag tycker det är fint när man ser dem olika lagren..
man ser historian i dojjan.. vart dem har blivit trötta och fula..
det är lite som med sten och trä..
Slutligen, TADA!! nästan som nya igen!!
Detta är en lagning som skulle kosta lite pengar :) Kanske även avrådas! ;)
Mitt tips är att lämna in skor, innan dem ser ut som dessa såg ut..
Men som sagt, jag älskar att man kan rädda dem igen!
- Något gammalt och slitet får kärlek och blir som nytt!
